Sommarförkylning!
Heej,
I förra veckan åkte jag ner till Husvagnen i Varberg, det är verkligen som ett litet paradis där nere, oavsett vädret! Men redan påvägen ner i bilen, så hinner jag komma till Kungsbacka innan jag får såna sjuka nysattacker. Inte jätte roligt när man ligger i 110 på motorvägen och tvingas blunda och skaka på huvudet för att man ska nysa. Bara på några hundra meter hade jag tappat bort räkningen på hur många nysningar jag gjorde. Sen blev det lugnt ... en stund. När jag sedan hade typ 10 minuter kvar, så sätter nysningarna igång igen. Å herregud vad trött jag var i hela kroppen, så som man spänner sig. Väl framme, trodde jag att jag hade fått en rejäl allergichock ... eller så var det en förkylning som hade satt sina rötter. Men jag kände ändå inte att det var en förkylning, för det känns ju på ett speciellt sätt.
Kvällen där, sov jag och syster i tältet, i förtältet, två tält i ett ;) Vi somnade gott på en uppblåstbar madrass, redan vid 01 vaknade jag av att luften var si sådär, men tänkte väl mer att vi hade "lagt in oss" somnade om, vaknade sedan vid typ 02 av att syster låg typ över mig. Putte bort henne och insåg då att hon låg på en form av kungatron och jag själv låg i backen. Men somnade om. Vaknade igen, då av att vi båda låg i mitten av madrassen och på var sin sida stod madrassen upp läng väggarna, då började jag få panik och ont i höfterna. Men somade om ... tillslut vaknade vi båda två av att det nu fanns kanske ett andnindstag kvar i madrassen ... så vi sov rätt på altanen ... fy i hela friden vad obekvämt det var. Men vi hade inget val, husvagnen var full av alla andra, så vi "somande" om. Klockan 8 gick vi upp, efter en stund kom mamma å Peter upp, då smet både jag och syster in i vagnen och la oss i deras säng och sov minst 2-3 timmar till!
Sen började syster klaga på halsont, då kände jag att den natten som var blev ännu värre. Mitt immunförsvar är som ett litet spädbarns, så jag antog att jag nu skulle få de bacillerna! Bror i familjen var den som fört in förkylningen. Syster blev bara sämre och sämre, fick ta medicin och nässpray! Jag försökte hålla mig borta, men så systerkär som hon är så var hon mycket i mitt knä typ! Jag klarade mig fint ändå, men lördagkväll, 3 dagar efter att syster blivit dålig, började min näsa kännas väldigt konstig. Vi fick å la oss i åskovädret och min hals blev bara mer och mer svullen och ond. Söndag morgon orkade jag inte mycket, vi packade ihop vårat och sen skulle jag köra 1 och en halv timma hem ... med svullen hjärna, ont i kroppen och tät näsa ... inge roligt. Men hem kom vi och jag somna som en stock i sängen. Där har jag legat fram till idag, lördag, så typ en vecka satt skiten i. Jag är inte helt frisk än, men är på bättrningsvägen iallafall. Tänkte ta mig ut en sväng och röra på mig, knappt fått någon frisk luft under veckan och kroppen behöver springa av sig lite ;)
För er som undrar, så har jag inte börjar jobba än, ingenting är klart än! Men lovar att säga till när allt är på G!
Puss å Kraam