Gott och Blandat!
Heej,
Här om dagen var vi och hälsade på Jimmy, vad vi gjorde där vet jag inte? Men det jag visste var att jag senare på kvällen skulle gå en prommenad till Johanna för att sjunga. Efter ett tag la jag mig raklång på mage i soffan när jag plötsligt känner att " Sheet, vad ont det för i mitt ben." Tänker inte mer på dig, utan ligger rätt skönt helt rak och platt. Sen kommer stunden då jag ska ta mig upp ur soffan, å hujedamej det var lättare sagt än gjort.
Jag kunde inte röra benet, minsta lilla rörelse och jag trodde jag skulle dö av smärta. Paniken börjdae sprida sig, va fasen ska jag inte ens kunna komma upp ur soffan? Jesper trodde inte på mig, och alla försvann ut ur rummet för att äta middag. När de gick, låg jag stilla och tänkte, Nä faan nu får jag skärpa mig, förste igen att resa mig. Men jag hade inte kraft att lyfta benet, och lyfte jag det andra benet gjorde de så ont i det "döda" benet att jag trodde jag skulle svimma. Ropar förtvivlat på Jesper; " Jesper, jag är rätt allvarligt, hjälp mig!! Han kommer in och skrattar, tycker säkert att jag är super löjlig. Kille som han är tror han att han bara kan lyfta upp mig, å faaaaaa* vad ont de gjorde jag Gapskratta och Storgrät samtidigt, visste inte vad jag höll på med. Rätt komiskt att ligga platt på magen i soffan och verkligen inte komma där ifrån. Det gjorde så ont, Aldrig i hela mitt liv kännt den smärtan.
Efter många försök, får Jesper inte hjälpa mig, för han är ju hårdhänt, tänk om benet ramlar av om han bara drar. Så han satte sig på stolen bredvid och tittade på mig, såg lite nervös ut. Inte så ofta man får uppleva något sådant. Men så fort jag börjar skratta, så kan han inte hålla sig. Han är så snäll min man, fasen! SLUTA SKRATTA, DET ÄR INTE KUL! Tillslut lyckas jag lägga mig på sidan med viss smärta, och när jag kommer liite längre så knäcker de till i höften, och jag lyckas stlla mig upp. Kan inte lyfta benet, haltar som en tok! Va faasen hände??!!?? Det undrar jag fortfarande ... har lite små ont fortfarande, så nu vågar jag inte lägga mig i någon soffa igen. Vågade knappt lägga mig i sängen på kvällen, tror jag låg stel som en pinne på ryggen så mycket jag kunde ... hahaha!
Igår vad jag med Syster i Ale Backen på Vakna dagen och åkte skidor tillsammans med alla andra! Svin kallt, men oj så Kul! Tog en stund med att hyra skidor till William, sen tog jag upp han i barnbacken för att lära han lite hur man ploga och svängde, gick väl sådär. Men han fick en privat skidskolelärare sen och när dagen var över var han grym! När vi lämnade William i barnbacken med Isak, så kunde jag och Emma äntligen ta oss till stora backen. Liftkön var sjuuukt lång, så vi gick med skidorna bärandes ända bort, när vi väl är där, och jag ska ta på mig mina skidor, Inser jag att de är INTE är inställda efter MINA pjäxor .... Bara att traska tillbaka till huset för att fjäska med någon snygging som kunde ställa in de rätt. Sånt kan ju inte jag?! När vi väl gjort detta och är tillbaka i liftkön frågar vi oss själva vad som ska hända här näst. Men vi kom upp, åkte, Emma ställde sig i snökanonen och blev rätt Vit. Väl påväg ner får jag sån otroolig kramp i ENA tån, precis som när vi var i Åre då Stefan och Peter fick gå upp för backen och rädda mig när jag låg där och sprattla och inte visste vad jag skulle göra. Väl nere fick jag knäppa upp pjäxan, vi åkte upp och på toppen åkte den av så jag fick spänna ut tån. Men så fort jag böjde in tån för att se hur de kändes kom krampen igen. efter en stund gav jag upp och hoppa i pjäxan igen, och sen kom Krampen aldrig tillbaka. Pjuuu!
Vi hade en toppen kväll och var där tills de stängde, väl hemma väntade Tacos med Kusinfamiljen - Olausson!
Idag och imon står det Kalas på schemat, sen börjar min spännande resa! Skiit nervös!
Puss å Kraam